Stambanan genom övre Norrland.
Anhalten vid Långviksmon.
När bansträckningen genom våra trakter skulle fastställas fanns det från Björna station två alternativa förslag. Ett alternativ var att att lägga banan efter Gideälven och sedan vika av upp till Movattnet, gå på en järnvägsbank över sjön och sedan vidare norrut mot Trehörningsjö. I alternativ två förslogs en sträckning väster om Pålsjön upp till Mattarbodum för att passera Långviksmon öster om Storsjön. Anledningen till att man slutligen bestämde sig för att lägga järnvägen förbi Långviksmon var att man då kunde nyttja sanden från de närliggande grusåsarna för bygget. Man öppnade då den nu nedlagda grustäkten vid Folkets hus..
Det ingick i planeringen att järnvägen skulle betjäna de orter den drogs igenom. Därför anlades hållplatser vid i stort sett varje sådan ort. I Björna och Trehörningsjö byggdes därför stationshus som bemannade av SJ-anställd personal. Dock var Långviksmon vid den tiden en så ringa bosättning att den inte kunde vara berättigad till en hållplats. Med benäget bistånd fran åboarna i bygden byggdes ett litet hus i vid järnvägen Långviksmon och en Anhalt kom till. Det var först in på förtitalet som samhället fick sin järnvägsstation.
Järnvägen hade ändå storbetydelse hur bygden utvecklades. De affärer och industrier som kommit till på grund av dess tillkomst är goda tecken på att det var rätt att satsa på en järnväg genom Norrlands inland