Lite om Björnamåle än en gång
Som det flesta som läser min blogg har erfarit är jag synnerligen angelägen att bevara vår dialekt och om möjligt dokumentera den för eftervärlden. Detta eftersom jag väl tillhör den sista generationen som i någon mån brukar den i det dagligt tal. Tillsammans med Simon Mattebo ämnar jag arbeta för att skapa en ordlista över de flesta orden och uttrycken i vår dialekt. Simon har under ett antal år ägnat sig åt att göra en sådan ordlista, så grunden är lagd för att det skall bli verklighet.
I kväll hittade jag en gammal dikt som jag bifogar dagens blogg. Den har troligen varit med någon gång förut men det får ni ta. Så hör lyder den:
De toster å spraka å flasa
Va äre för skellna mella toster å spraka
Dä kan man ju verkligen fundere på
För öm de toster sä kanne ju spraka
Dä kan man ju lätt kömma på
Men öm de toster å spraka sä kanne å flasa
Den saken ä fögan lätt å förstå
För då kan e bli en rektenen brasa
Söm bå spraka å toster å flasa förmå
Men öm man ha en väldinen brasa
å man stå där vä trut´n å blister
å den bå spraka å toster å flasa
kan den ju dessutöm flamma å gnister.
För å fo nån orning på ne dänne
måst man vänte dels dä brönne ut
för då man si glöa, då kön de ju hänne
dä ha toster, spraka,flasa o gnistere slut