August Agaton Kjell
Som jag nämnde i en tidiigare blogg tog förre rallaren och banarbetaren A A Kjell anställning som banvakt i Torsbacken. I sin hemtrakt Finnerödja hade han gripits av den frikyrkliga väckelsen. Han började att samla folket i bygden till andliga sammankomster. Många personer i de olika byarna greps av den andliga väckelsen och 1894 bildades en frikyrkoförsamling i grannbyn Leding. Väckelsen spred sig också till Mattarbodum och Långviksmon vilket ledde till att 1896 bildades Långviksmons och Mattarbodums fria församling med 23 medlemmar. Genom alla de år som gått sedan dess har den gemenskap bestått och är idag Långviksmons missionsförsamling.
Utvecklingen ogillades av den dåvarande Björnaprästen. Det resulterade i att A A Kjell fick så kallat kyrkorådsförbud som hindrade honom att fortsätta sin andliga verksamhet. Förbudet stödde sig på det så kallade konventikelplakatet som kom till för att omöjliggöra rörelser utanför statskyrkan. Att bestämmelsen hade avskaffats ett antal år tidigare brydde sig prästen inte om.
For att stödja den nyandliga väckelsen kom två kvinnliga evangelister som var verksam i Skorped. De bildade bönegrupper lite här och var som medverkade till att den andliga verksamheten hölls vid liv och utvecklades.
Efter ett antal år sammanslogs de båda församlingarna under namnet Björna friförsamling. Bara efter några år koncentre
rades verksamheten till Långviksmon och i samband med en anslutning till Missionsförbundet antogs namnet Långviksmons missionsförsamling