Nobelfesten.
När detta skrivs pågår nobelfesten för fullt i Blå hallen. Festklädda människor med kungen och drottningen i spetsen gottar sig i glansen och maten. Jag såg sjlv på TV tidigare i dag när årets litteraturpristagare dekorerades och tog emot priiset. Det föranleder mig att även detta år avsluta min blogg denna afton med den dikt som repriserats nu är efter år. Detta kommer nog att ske änva tills de tar sitt förhuft till fånga och utser rätt preson att föräras litteraturpriset.
Balladen om Alfred Nobel
Den gamle krutgubben Alfred Nobel
han som fann upp dynamiten
som i sin himmel så lycklig och säll
gärna prisar eliten.
Den gamle farbrorn med sitt åtrådda pris
regerar än här på jorden
det är skickligt gjort på många vis
av en man som är avliden vorden
Ett pris har han anförtrott vår akademi
det handlar om litteraturen
det är priset med mackel och krackel i
kontroversiellt av naturen
För hur de än sig i världen vänder
anses det ändå vara galet och fel
trots att gubbarna tvår sin händer
får dom ändå plågas och pinas en del.
Ty priset skall alltid ges till nån annan
än till den person de gemensamt sett ut
många andra tyckare tar sig för pannan
undrar hur de kommit till sådant beslut
Därför tror jag de skulle bli populära
om Jöran Lundberg fick priset vinna
ty ingen kan som han äran bära
det må alla kloka i världen besinna